Vill du länka till vår hemsida?
Det är lätt. Klicka på länken nedan så beskriver vi hur du smidigast gör detta.
Läs mer på: Hur du länkar till oss.
9 april 2023:
Våra länkar är uppdaterade.
Läs mer på: Länkar.
12 februari 2022:
Vi säljer ut vår plexiglasholk samt inspelningsutrustning till plexiglasholken.
Läs mer på: Till salu.
Kolla även våra filmer från holken på: Undulatfilmer.
Missa inte att ta del av den första tiden i holken.
Se >> Våra filmer från holken
Klicka på länken nedan så visar vi hur du kan sälja ditt Märklintåg.
Märklin köpes - vill du sälja?
De recessiva anlagen är de anlag som det alltid måste finnas två av om de skall synas visuellt på fågeln. Recessiva anlag bärs i dold (så kallad "split") form, det vill säga gömda i fågelns genetiska uppbyggnad.
Ett exempel är att en blå fågel inte kan vara bärare av grönt men däremot tvärtom, en grön fågel kan vara bärare av blått (det blå är alltså ett recessivt anlag). Det är detta som kallas split, det vill säga en fågel är bärare av något som inte syns.
I tabellen nedan kan du se hur de recessiva anlagen ärvs. Split markeras med ett ”/”.
Recessiv x Recessiv | 100% Recessiv |
Recessiv x Normal | 100% Normal/Recessiv |
Recessiv x Normal/Recessiv | 50% Recessiv, 50% Normal/Recessiv |
Normal/Recessiv x Normal/Recessiv | 50% Normal/Recessiv, 25% Recessiv, 25% Normal |
Exempel på recessiva anlag är danskbrokig (recessivbrokig), gråvinge, clearwings (vitvinge och gulvinge), fallow (brunvinge), skuggvinge och antracit.
De danskbrokiga undulaterna saknar helt irisring, att jämföra med australbrokiga som har irisring. Det är också en stor skillnad i färgsättningen på fågeln. En danskbrokig undulats bottenfärg är antingen är gul eller vit, sedan tillkommer fågelns egentliga färg, till exempel himmelsblå. Den i det här fallet himmelsblå färgen finns sedan utspridd fläckvis över fågelns kropp och vingar. Den har inte heller särskilt mycket teckningar utan bara lite grann kring ögonen och lite på vingarna. Det är mycket stor variation i hur de danskbrokiga ser ut, det det är helt och hållet slumpen som styr.
En gråvinge har bara hälften så mycket melanin som en normaltecknad. Kroppsfärgen och färgteckningen blir därför bara halverad på en gråvinge. Fågeln får då en lite grå framtoning.
På de så kallade clearwings (gul-, vitvingar) har vingteckningen endast hälften så mycket färgpigment (melanin). Detta gör att det blir en stor kontrast mellan kroppsfärgen och vingteckningen.
Fallow (brunvinge) är rödögda och saknar ännu mera färgpigment i både kroppsfärg och vingteckning än gråvingar och clearwings. Detta gör att fåglarna har ett mycket ovanligt utseende. Det finns två sorters fallow, engelsk fallow som har irisring i ögat och tysk fallow som saknar irisring.
Skuggvingar har mycket lite melanin i fjäderdräkten vilket medför att alla teckningar är mycket utspädda, nästan som skuggor (därav namnet skuggvinge). Kroppsfärgen har bara en liten gnutta blått i sig, vilket innebär att skuggvingar i den gröna serien i stort sett är gula, och i den blå serien är de närmast vita.
En antracit undulat är mycket mörkt grå, mörkare än en vanlig grå. Den har kindfläckar som är lika mörka som kroppsfärgen (att jämföra med vanliga grå som har gråblå kindfläckar).