www.soth.se

Search button
Webbplatskarta Om webbplatsen
StartModelljärnvägundulaterLänkarcopyrightkontakt

Menu:

Senaste nytt

13 juli 2016:
3 nya artiklar publicerade. Läs mer på:

  • Trichomoniasis
  • Välj honan först - några råd på vägen
  • Visst kan honor prata


  • 16 januari 2016:
    Vi säljer ut vår plexiglasholk, inspelningsutrustning till plexiglasholken samt fröseparator.

    Läs mer på: Till salu.

     


    Tipsa om denna sida:



    Fågelutrustning säljes

    Vi säljer bland annat ut vår filmutrustning som vi haft till fåglarna.                                              

    Läs mer>> Filmutrustning



    Undulatfilmer!

    Missa inte att ta del av den första tiden i holken.

    Se mer på länken>> Våra filmer från holken



    Papegojsjuka (medicinskt: Ornithosis)

    Under 2009 upptäcktes sammanlagt 10 papegojsjukefall, visar Smittskydds-institutets statistik. Expressens artikel om papegojsjuka tar upp ett fall om en man som drabbades - läs den gärna då den kanske ger ytterligare ett perspektiv.

    Papegojsjuka är vanligare bland vilda fåglar, men den förekommer hos tamfåglar och konsekvenserna av sjukdomen kan vara ganska stora - så varför chansa?

    Vad är papegojsjuka och hur smittar det?

    Papegojsjuka orsakas av bakterien Chlamydophila psittaci och är relativt vanlig bland många fågelarter och kan även drabba människor. Man brukar tala om att papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom, eller zoonosis, det vill säga en sjukdom som kan smitta både djur och människor. Smittan överförs genom damm från fjädrar och avföring, vattendroppar från nysningar och direktkontakt med kroppsvätskor.

    Vad är symptomen på papegojsjuka?

    De vanligaste symptomen på papegojsjuka är problem med andningsvägarna och/eller diarré. Diarrén är i regel lime- eller blågrön. Men oftast visar fågeln inte några särskilda tecken, utan bara generella tecken på sjukdom såsom:

  • aptitlöshet
  • viktnedgång
  • täppta näsborrar och/eller snuva
  • nedstämdhet
  • diarré
  • En del fåglar dör plötsligt utan att ha visat några som helst tidigare tecken på att ha varit sjuka.

    Hur ställer veterinären diagnosen papegojsjuka?

    Papegojsjuka är väldigt svår att diagnosticera eftersom symptomen är så många och kan visa sig i så varierande grad.

    Man kan till exempel ta ett svabbprov från kloaken och göra ett så kallat PCR-test på detta prov. PCR-metoden kan upptäcka mycket små mängder av smittan. PCR står för Polymerase Chain Reaction och är en mycket använd molekylärbiologisk och biokemisk metod, som man använder för att framställa stora mängder av en viss DNA-sekvens. Du kan läsa mer om PCR-metoden på Statens Veterinärmedicinska anstalts hemsida om PCR-metoden och genteknik.nu:s hemsida om PCR-metoden.

    Man kan också ta blodprov och leta efter antikroppar mot infektionen. Det är dock en inte helt tillförlitlig testmetod, eftersom antikropparna bara visar att fågeln varit i kontakt med smittan, inte att den verkligen är sjuk.

    Ofta använder man båda metoderna i kombination för att vara på den säkra sidan.

    Hur behandlas papegojsjuka?

    En behandlingskur tar minimum 45 dagar. Alla fåglar som varit utsatta för smittan skall behandlas med antibiotika som veterinären skriver ut. Dessutom skall de drabbade fåglarna isoleras från andra fåglar under hela behandlingstiden och deras burar skall rengöras mycket noga för att få bort eventuella smittorester.

    Det är inte helt klarlagt ifall fåglarna som behandlas blir helt fria från sjukdomen eller om de för resten av livet bär med sig smittämnen som kan drabba andra fåglar.

    Viktigt att tänka på vid smitta/misstanke om smitta.

  • Desinficera burarna ordentligt, till exempel med Virkon-S.
  • Isolera och inled behandling på nya fåglar som visar tecken på sjukdom.
  • Se till att små barn, äldre, gravida och sjuka inte kommer i kontakt med fåglar som behandlas för papegojsjuka.
  • Papegojsjuka kan drabba människor

    Papegojsjuka kan som sagt också sprida sig till människor. Inkubationstiden är 4-15 dagar och symptomen är väldigt lika vanlig influensa såsom huvudvärk, feber, torrhosta och muskel- och ledvärk. En del smittade kan också få hjärtproblem, och ett fåtal personer kan dö. Därför är det viktigt att söka läkare så fort man misstänker papegojsjuka.

    Anmäl till Folkhälsomyndigheten

    Papegojsjuka är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom och om du eller dina fåglar har drabbats måste du anmäla detta till smittskyddsläkaren i ditt landsting samt Folkhälsomyndigheten. Läs mer om detta på: Folkhälsomyndighetens information om papegojsjuka.

    Folkhälsomyndighetens papegojsjukestatistik

    Under 2015 upptäcktes sammanlagt 19 papegojsjukefall, visar Folkhälsomyndighetens statistik. Papegojsjuka är troligtvis vanligare förekommande än du tror. Läs gärna själv mer på: Folkhälsomyndighetens statistik om papegojsjuka.

     

    Referenser:
    Andersson, Gunnel (2003). Papegojsjuka. Tillgänglig via http://www.evidensia.se/djurkliniken-roslagstull/djurslag/fagel/artiklar-om-faglar. Senast besökt: 2016-06-23
    Binks, Gerald S. (2006). The Challenge. 2nd ed. Virginia Water, Surrey : Challenge-International Binks
    Chlamydophila Psittaci / Psittacosis & Avian Chlamydiosis. Tillgänglig via http://www.avianweb.com/chlamydiapsittaci.html. Senast besökt: 2010-10-12
    Frejvald Hansen, Palle (2003). Undulater : naturlig pasning. Søborg : Atelier
    Papegojsjuka, Chlamydia ornithosis. Tillgänglig via http://undulatsiderne.dk/undulatselectse.asp?ID=40. Senast besökt: 2013-05-06
    Sjukdomsinformation om papegojsjuka. Tillgänglig via http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/papegojsjuka-/. Senast besökt: 2016-06-23
    Vriends, Matthew M. (1999). The Cockatiel Handbook. Hauppauge, New York : Barron’s

    Ett exempel på grön avföring hos en större fågel drabbad av papegojsjuka.