www.soth.se

Search button
Webbplatskarta Om webbplatsen
StartModelljärnvägundulaterLänkarcopyrightkontakt

Menu:

Senaste nytt

13 juli 2016:
3 nya artiklar publicerade. Läs mer på:

  • Trichomoniasis
  • Välj honan först - några råd på vägen
  • Visst kan honor prata


  • 16 januari 2016:
    Vi säljer ut vår plexiglasholk, inspelningsutrustning till plexiglasholken samt fröseparator.

    Läs mer på: Till salu.

     


    Tipsa om denna sida:



    Fågelutrustning säljes

    Vi säljer bland annat ut vår filmutrustning som vi haft till fåglarna.                                              

    Läs mer>> Filmutrustning



    Undulatfilmer!

    Missa inte att ta del av den första tiden i holken.

    Se mer på länken>> Våra filmer från holken



    De könsbundna anlagen

    De könsbundna anlagen är knutna till fåglarnas X-kromosom. Hanar har två X-kromosomer, medan honan endast har en. Det är tvärtemot hur det är hos oss människor. Detta innebär att hanar kan vara "split", bärare av de könsbundna anlagen, medan honor måste vara visuella (det vill säga ha anlaget synligt på kroppen).

    Exempel på könsbundna anlag är opalin, isabell (kanelvinge), lutino och albino (så kallade inos), slate (skiffer), lacewing och Texas clearbody.

    Könsbundna anlag ärvs enligt schemat nedan.

    Hane:xHona:Resultat:
    OpalinxNormalOpalin honor, Normala hanar
    OpalinxOpalinOpalin hanar och honor
    NormalxOpalinNormala hanar/opalin, Normala honor
    Tabell 1. Parningsschema för könsbundna anlag

    Opalinteckningen kan man säga ”bryter upp” den normala teckningen. På en opalin saknas vågteckningen på rygg och nacke, istället är det ett triangulärt fält utan teckning, så kallat V-tecken, mellan vingarna. Kroppsfärgen går också ner på vingarna.

    Isabell är ett anlag som gör den normalt sett svarta teckningen på fågeln brun och kroppsfärgen ljusare. Förr kallades isabell för kanelvingar på grund av dess engelska namn cinnamon (=kanel).

    Lite oförtjänt kallas ibland isabell för "det förstörande anlaget", därför att det är så lätt att bli förvillad när det finns inblandat hos en fågel. Man lurar kanske sig själv att tro att fågeln har en annan färg- /teckningsbeskrivning eftersom isabellanlaget späder ut färgen.

    Lutinon är en helt gul fågel med röda ögon. Egentligen är det en grön fågel som saknar de vanliga färgpigmenten och därför blir gul. Samma sak är det med albinon, som egentligen är en blå eller grå fågel som saknar färgpigment och därför blir vit. Precis som lutinon har albinon röda ögon.

    En slate undulat påminner starkt om en grå, men den är mer blåaktig i kroppen. Dess kindfläckar är dock likadana som hos en normal undulat, inte gråblåaktiga som hos en grå.

    En lacewing kan enklast beskrivas som en lutino/albino som har isabellfärgade vingteckningar. Den har också betydligt ljusare färg på kroppen än en normaltecknad. Även lacewingen har röda ögon.

    Clearbody eller den, i Europa, betydligt vanligare varianten Texas clearbody är ett anlag man kanske inte hör talas om så mycket. Det framavlades dock redan på femtiotalet just i Texas som namnet avslöjar.

    Ögonen är svarta och teckningen är normal. Fjäderdräkten släpper igenom den kroppsfärg fågeln består av (vit eller gul) på ett mycket speciellt sett. Detta innebär att en himmelsblå fågel kan se nästan vit ut respektive hos en ljusgrön nästan gul.

    Detta brukar förklaras med att det nästan inte finns något melanin i det djupare lagret av kroppsfjädrar. I det yttre lagret finns det dock melaninet kvar och därför återfinner man de normala teckningarna, i varierad grad, över hela kroppen.

    Referenser:
    Binks, Gerald S. (2006). The Challenge. 2nd ed. Virginia Water, Surrey : Challenge-International Binks
    Frejvald Hansen, Palle (2003). Undulater : naturlig pasning. Søborg : Atelier.
    Johansson, Björn (2008). Genetik : vad är det? Tillgänglig via http://www.suh.nu/artiklar/artikel2.htm.
    Senast besökt: 2016-05-30.