www.soth.se

Search button
Webbplatskarta Om webbplatsen
StartModelljärnvägundulaterLänkarcopyrightkontakt

Menu:

Senaste nytt

13 juli 2016:
3 nya artiklar publicerade. Läs mer på:

  • Trichomoniasis
  • Välj honan först - några råd på vägen
  • Visst kan honor prata


  • 16 januari 2016:
    Vi säljer ut vår plexiglasholk, inspelningsutrustning till plexiglasholken samt fröseparator.

    Läs mer på: Till salu.

     


    Tipsa om denna sida:



    Fågelutrustning säljes

    Vi säljer bland annat ut vår filmutrustning som vi haft till fåglarna.                                              

    Läs mer>> Filmutrustning



    Undulatfilmer!

    Missa inte att ta del av den första tiden i holken.

    Se mer på länken>> Våra filmer från holken



    Maria och Pontus med Ofelia

    En fin höstdag 2009 åkte vi för att hälsa på lilla Ofelia (dotter till Esmeralda och Hampus) som numera bor tillsammans med undulatkompisen Teo hemma hos Maria och Pontus. Vi var verkligen nyfikna på att se hur Ofelia fått det.

    Knappt hade vi hunnit in förrän vi möttes av en ivrig Teo som kom flygandes och ville se vad vi var för typer som kom och hälsade på. Maria och Pontus berättade att Teo verkligen inte är rädd för människor utan tvärtom tycker det är hur spännande som helst när det kommer besök.

    Men nu var det ju främst Ofelia vi kommit för att hälsa på, så vi började genast spana efter henne. Men albino som hon är var det lite svårt att upptäcka henne med en gång, när hon satt uppe på gardinstången med mycket vitt runt omkring.

    Har båda haft undulater

    Både Pontus och Maria har haft undulater när de var små, så för dem kändes det helt naturligt att skaffa en fågel tillsammans, vilket de gjorde för knappt två år sedan då Teo flyttande in hos dem. Teo är en fin blå undulatherre som är väldigt tam och även kan ett och annat människoord som ”god dag, god dag” och ”duktig goja”. Räkna kan han också - "två plus två är fyra"!

    Teo lite skrajsen i början

    Efter att Ofelia lämnat sin karantän ville hon mest umgås med Teo, men Teo var svårflörtad, och flög iväg nästan med en gång Ofelia kom fram till honom. I början var Teo riktigt rädd för Ofelia och undrade vad hon var för något. ”Han är till och med mer rädd för fåglar än människor”, berättade Maria. ”Vi hade tur att vi hade Teo från början, och att han blev så tam. Det underlättade för oss att få Ofelia tam. Och hon blir dessutom tamare och tamare och hon försöker även ta efter Teos talande.”

    Lik sin syster

    På frågan om hur Ofelia är som undulat berättade Maria och Pontus att hon verkar vara mycket lik sin syster Snö (som vi skrivit om i en tidigare artikel) – Ofelia är också nyfiken och social. Och hon älskar att pilla på saker och ting och klättra runt. Hon är en väldigt omtänksam fågel som tycker om att putsa på Teo. Hon är också en otroligt skicklig flygare får vi veta. Hon står nästan stilla i luften och hovrar som en helikopter och är väldigt precis i sina landningar.

    Gardinstången favoritplatsen

    Både Ofelia och Teo är ute hela tiden när Maria och Pontus är hemma. Då sitter de gärna och kvittrar på gardinstången i vardagsrummet. På stången har Pontus och Maria satt fast en leksak gjord av naturpinnar som framför allt Ofelia gillar att klättra i, som den klätterälskare hon är. Hon har redan bitit av all bark på grenarna. På nätterna och de tider då husse och matte inte är hemma bor de i en stor fin bur i köket.

    Goda vänner

    ”Men bråkar de inte med varandra emellanåt?”, kan vi inte låta bli att fråga. ”Nej, det gör de inte särskilt ofta”, får vi veta. Det händer i princip bara när de får någon särskilt god mat som det hettar till lite. Och då är det Ofelia som bestämmer, så Teo får snällt vänta tills Ofelia ätit färdigt. Framför allt tycker de om att få clementiner och Proviva med jordgubbssmak (gärna med kärnor i). Teo som ju är en sådan människoälskare vill också gärna provsmaka på det som äts vid matbordet, så vår fika är denna dag hett villebråd.

    Något av det sista Pontus och Maria berättar för oss innan det är dags för oss att bege oss hemåt igen är att Ofelia är väldigt morgonpigg av sig, medan Teo inte alls är det. På hemvägen kan vi inte låta bli att önska att man kunde prata ”undulatiska” så man kunde förstå vad de säger till varandra där på morgonkvisten när Ofelia vill upp och Teo helst vill ligga och dra sig…