www.soth.se

Search button
Webbplatskarta Om webbplatsen
StartModelljärnvägundulaterLänkarcopyrightkontakt

Menu:

Senaste nytt

13 juli 2016:
3 nya artiklar publicerade. Läs mer på:

  • Trichomoniasis
  • Välj honan först - några råd på vägen
  • Visst kan honor prata


  • 16 januari 2016:
    Vi säljer ut vår plexiglasholk, inspelningsutrustning till plexiglasholken samt fröseparator.

    Läs mer på: Till salu.

     


    Tipsa om denna sida:



    Fågelutrustning säljes

    Vi säljer bland annat ut vår filmutrustning som vi haft till fåglarna.                                              

    Läs mer>> Filmutrustning



    Undulatfilmer!

    Missa inte att ta del av den första tiden i holken.

    Se mer på länken>> Våra filmer från holken



    Åsa med Tjabo

    För inte så länge sedan hade vi förmånen att få besöka Åsa som vi inte sett på över ett och ett halvt år. Det var nämligen då hon köpte en av Felix och Elviras ungar, den himmelsblå spanglehanen Tjabo. Vi var verkligen nyfikna på att höra hur han fått det hos Åsa, speciellt sedan vi visste att han dessutom hunnit bli pappa.

    Så fort vi kom in i lägenheten möttes vi av härligt fågelkvitter från köket, så vi kunde inte nog snabbt få av oss våra ytterkläder och gå in för att se på de små liven. När vi äntligen kom in i köket susade en ljusblå undulat snabbt förbi framför ögonen på oss. Det var nog Tjabo – eller var det kanske Gurkan? ”Vem är Gurkan?”, kanske du undrar. Ja, det berättar vi om lite längre fram.

    Har haft fåglar sedan barnsben

    Åsa berättade för oss att hon haft fåglar sedan hon var 7-8 år då hon hade sina allra första undulater samt en kanariefågel. ”Jag hade tur – alla i familjen gillar fåglar, vilket gjorde allt mycket lättare när jag skulle övertala mamma och pappa att få köpa dem. Vi hade verkligen roligt med alla våra fåglar.”

    Tanken på en ny undulat formas

    Efter den första omgången fåglar som barn hade Åsa inga nya på väldigt länge, andra intressen tog vid. Men för cirka två år sedan föddes tanken på undulater igen. ”De är ju så himla trevliga djur med alla olika fina färger! Och så är de så sociala och ganska lätta att få tama.”

    Blev snabbt handtam

    Under hela vårt besök var Tjabo en mycket aktiv pippi och flög omkring snabbt som vinden samtidigt som han skickligt navigerade mellan rummets olika möbler och andra saker som kom i hans väg. Åsa berättade skrattande att det var helt annorlunda när Tjabo kom hem till henne för första gången. Då hade han knappt vågat röra sig de första dagarna, och han rörde knappt maten heller (i alla fall inte när Åsa såg det).

    Ganska snart gaskade han dock upp sig och började äta och röra sig runt i buren. Det dröjde inte länge förrän han satt på Åsas finger och snart var han helt handtam. ”Till slut blev han så tam att jag bara behövde sträcka ut fingret och kalla på honom så kom han farande som ett skott och satte sig på handen.”

    Efter ett tag visade Tjabo även sin sociala kompetens genom att vilja vara med matte när hon skulle prata i telefon. Så fort hon lyfte luren flög han dit och satte sig och ville också snacka i telefon.

    Tjabo får en fru

    Redan när Åsa skaffade Tjabo visste hon att Tjabo så småningom skulle få en partner. Men hon ville vänta lite för att bli så bra kompis som möjligt med honom själv först. Något halvår efter Tjabos ankomst köpte Åsa så en undulatkompis, en opalin ljusgrön hona som fick namnet Sessan. Tjabo och Sessan fann varandra genast och blev snart ett etablerat par. Men familjebildningen fick vänta tills Sessan blev tillräckligt gammal för att få häcka för första gången.

    Holk och familj

    Äntligen var tiden inne! I somras (2008) fick de sin holk och det dröjde inte länge förrän de första äggen kom i mitten av augusti. Det blev till slut 8 ägg som började kläckas den 3 september. "Det blev ett himla liv i holken!" berättar Åsa. Det som vi också tycker är extra roligt är att två av Tjabos och Sessans ungar numera faktiskt finns hemma hos oss och skall föra farfar Felix gener vidare.

    Vem är Gurkan?

    En annan av ungarna var alltså Gurkan som Åsa valde att behålla själv. Namnet Gurkan fick Gurkan när en av Åsas kompisar var på besök. Då fick hon nämligen titta på ungarna i holken och tyckte då att en av dem såg ut som just en gurka. Även om Gurkan har en liten lustig färg för att vara gurka tycker vi. Hon är nämligen lika himmelsblå som sin pappa! :-)

    Med historien om hur Gurkan fick sitt namn i färskt minne åker vi hemåt med ett leende på läpparna. Vilken fart det var på undulaterna – speciellt Tjabo!

    Från vänster ser du Tjabo, Viola och Gurkan.